Mitt indolenta jag

Igår lärde jag mig från den klokaste människan jag känner att ironi är underliggande ilska. Jag vet mycket nu. Att jag är trött på de som lägger ord i mun, som projicerar över sina svagheter på andra. På människor som inte skäms över sin snålhet. Det är ett skådespel som gör mig ont varje gång, för så ful kan väl verkligheten inte vara? Det är dags att tömma ryggsäcken.