Livet på landet
Jag har alltid avskytt söndagar. Denna melankoliska dag som bara är en lång väntan på en vecka man inte vill ska starta. Börja om. På senare tid har jag fått omvärdera många saker och fenomen i mitt liv. Vissa mot min vilja. Ibland är det enklare att vara passiv men hur fort man än springer, om man skulle råka vara aktiv, så kommer verkligheten alltid ifatt. Obarmhärtigt och med större kraft. Söndagar har varit ett av mina smärre problem men ändå en dag jag velat hoppa över, se bortom. En söndag för inte så länge sen var händelserik och i många avseenden smått fantastisk. Började helt planlöst med en visit hos min nya vän på landet. Det enda som stod på schemat var nåt evenemang i byn och en promenad bland liljekonvaljer. Lagom till promenaden skulle inledas ringde djungeltelegrafen om att korna stod på vägen. Kvigor fick jag lära mig senare. Ko som ko? De fyra motades snabbt in i hagen som stått öppen sedan rallyt några dagar tidigare. Förmodligen några stadsbor som genade genom hagen för att slippa inträde och i sin iver över att vilja bli påkörda glömt att stänga efter sig. Tio förrymda kvigor fattades dock fortfarande och det blev en vild biljakt tills vi hittade dom i samkväm med grannens kor. K O M kossorna K O M kossorna. Och de jävlarna lyssnar! Tänk vad mycket man gått miste om genom att växa upp i innerstan. Men att stå och vifta med armarna mot en skock framrusande klövdjur finns tydligen i generna. Sen blev jag alldeles bortklemad med gåvor i form av rabarber, persilja, hemmagjord jordgubbssaft, vilda blommor och ny-spenad mjölk av mammor, pappor, gudmödrar och fan och hans moster. Dagen slutade inte där utan fortsatte till Kina-butiken ute i skogen och loppis och antik i skogen intill. Jag fyndade snuskigt och fult och M fick gasa därifrån med mig nedkrupen i sätet. Båda med blossande röda kinder. Jag måste verkligen lära mig att bli smålänning på riktigt. Det verkar ju som om jag blir kvar här ett tag till. Nya vänner, nytt arbete och ny bostad har gjort sitt till mot mina tidigare så ondskefulla tankar mot denna boplats i söder. Jag har nya anledningar att stanna.
