Mitt indolenta jag

Målat om hallen. Oväntad energi. Skulle bli en fondvägg. Det ligger ju i tiden. Det blev två. Hej.

Låt mig få presentera Morris, Misens storebror. Man skulle ju kunna tro att han fick de hjärnceller som min katt blev utan men icke. Väldigt älskvärda dock, but still... dumma.

Jag har förresten gjort mig av med ett problem. Till. En stackars människa har köpt min gamla Renault. Han hade ett efternamn farligt likt bajamaja, det tyckte jag var roligt det. Herr Bajramaj köpte alltså skrället vilket ju passar fint eftersom det är en riktig skitbil. Själv har jag köpt en ny som jag pussar på varje gång den startar, och det gör den. Hurra. Däremot är jag inte längre folkbokförd på Knutsgatan enligt bilhandlaren. Bör jag ta åt mig?

Jag har lagt pannan i djupa veck för att försöka komma på vad jag ska göra med alla pengar lönesamtalet gav. Jag är så nedrans bra på att verka vettig. Jag och chefen liksom. Det är inte utan stolthet som jag  konstaterar att jag vann löneligan. Jag knäpper alla utbildade och organiserade människor i min arbetsgrupp på näsan. Nu ska jag gå och bada i grädde och ställa in försäljningen av min själ.

Mitt liv har kommit att bli en evighets-karusell som sällan sänker farten och aldrig ger en chans till djupandning. Min karusell är nog en slänggunga. Jag håller mig krampaktigt tag i den, ångrar så in i helskotta att jag var dum att ta mig an den samtidigt som det ilar i magen av lycka och förtjusande skräck. Det är ett ganska bra liv trots allt men jag skulle vilja kunna andas lite mer. Stanna upp och tänka lite. Soffliggar-eran är över och tv:n står ouppackad. Inte bara den. Det mesta i mitt hem är där det ska men inte jag. Har så många idéer och planer som jag ska ta itu med när jag får tid. När jag kan andas.

Veckan som var snurrade yvigt och avslutades i Malmö med mig själv och ett par tre stycken. Folk slöt upp och livet hade stjärnglans nånstans där mellan Naan-bröd, Designtorget, Möllan och öl. Fint som snus det. Nu räknas timmar ner till nattens arbete som sedan leder till avig sömn, löneförhandling, pussar, roadtrip, julklapps-panik och thai-mat med vän.
 
Jag säger Hej livet, det var längesen.

Ful. Full. Hemligt. Gömställe. Kall. Kallad. Kommunist. Destruktiv. Dum. Du.